Har ju lovat att lägga ut en bild på vår tv-bänk, och nu är allt äntligen klart med sladdar och så..



Kan ju oxå passa på att slänga upp våra bokhylla på bild..Köpte den mest för vi hade "slut" på förvaringsutrymme.


Nu har vi verkligen fyllt ut vartenda litet hörn i vår lägenhet..Får inte plats en möbel till..

Onsdag, sista ansökningsdagen inför våren..Man ska inte ha panik,man ska inte oroa sig för framtiden.Man är ju bara 22...Men varför i h*lv*t* gör man det ändå.. Jag kan inte få det ifrån mina tankar, oavsett jag vill eller ej.. Det finns ju vissa dagar då man inte känner någon brådska utan är nöjd med sin tillvaro, vilket är oerhört skönt..Men sen kommer paniken sagt krypandas igen..Jag är 22 år, tog studenten för 3 år sedan..Jag har jobbat, tagit körtkort, sparat ihop pengar för att sedan resa i Australien i 2 månader, läst en kort kurs i Kristianstad och en lång kurs i Göteborg som jag trodde var rätt..Vilket det kanske hade varit,jag vet inte...Och jag har jobbat å slitit på Gille..Jag känner mig nöjd nu, jag har prövat på det jag velat tills nu..NU, vill jag ha en utbildning, ett jobb jag trivs med men inte behöver tjäna storkovan på, så länge jag trivs..Innerst inne vet jag att jag inte kommer komma på exakt vad jag vill jobba med "resten av mitt liv" nu på länge...Jag kommer inte det helt enkelt..Så varför då inte börja på en utbildning där man vet att det finns jobb å där man känner att man kan trivas..Så kan man senare i livet komma på om det är något annat man vill och göra det då... Jag är ett stort frågetecken just nu å jag vet att det är idiotiskt att tänka å känna så här, fast jag vet att det är många som gör det..MAN VILL BLI KLAR.... Jag tänker söka till våren..Sen får vi se!